Ginikoefficient - internationellt

Senast uppdaterad: 2023-10-12

Ginikoefficienter används för att jämföra inkomstspridningen mellan olika länder. Ett lågt värde innebär mindre skillnader och ett högt värde större. Jämfört med andra europeiska länder har Sverige en relativt jämn inkomstfördelning enligt ginikoefficienten.

Ginikoefficienten mäter inkomstspridningen inom ett land och kan ta ett värde mellan 0 och 1. I ett land med värde 0 har invånarna exakt samma inkomstinkomst: medan värdet 1 innebär det motsatta, det vill säga att en enda person har all inkomstinkomst:. Ginikoefficienten används framförallt för att jämföra olika länders inkomstfördelning med varandra.

Sverige hade 2022 en ginikoefficient på 0,28. I internationell jämförelse är det en relativt låg inkomstspridning. I Eurostats sammanställning, där även länder utanför EUEU: ingår, är Slovakien det land som uppvisar minst inkomstskillnader med en ginikoefficient på 0,21. Skillnaderna mellan länderna i övre delen av listan är dock små. För att se större skillnader behöver man kika på länderna längre ner. Absolut längst ned i listan och med högst inkomstspridning placerar sig Turkiet med en ginikoefficent på 0,43. Bland länderna i EUEU: uppvisar Bulgarien, Litauen och Lettland störst inkomstskillnader.

Ginikoefficienten beräknas vanligtvis utifrån disponibel inkomstdisponibel inkomst: efter skatter och transfereringar, vilket också är den definition som används för värdet i diagrammet här ovanför. Måttet tar inte hänsyn till andra omfördelande effekter som kan komma av exempelvis offentligt finansierad välfärdvälfärd:, så som skola och sjukvård. Tar man hänsyn till omfördelningseffekterna av skattefinansierad välfärdvälfärd:, vilket tidigare gjorts av OECDOECD:, minskar inkomstspridningen betydligt i Sverige och de nordiska länderna.

Ginikoefficienten är problematisk även i andra aspekter, bland annat fokuserar måttet enbart på relativa inkomster och inte på inkomstnivåer i länderna. Nederländerna och Bangladesh hade till exempel samma ginikoefficient år 2010 trots att länderna skiljer sig extremt mycket åt när det kommer till levnadsstandard och inkomstnivå. Det är inte heller ovanligt att ginikoefficienten sjunker när samtliga invånare i ett land blir fattigare och stiger när alla blir rikare. Mellan 2008 och 2010 minskade inkomstspridningen på Island markant och landet gick från 16:e till första plats i den här sammanställningen. Utvecklingen skedde dock som en direkt konsekvens av den ekonomiska krisen på Island. En kris som gjorde alla inkomstgrupper fattigare, men eftersom de lägsta inkomstgrupperna minskade mindre i inkomstinkomst: trycktes inkomstspridningen ihop.

I Sverige har alla inkomstgrupper fått högre disponibel inkomst under senare år. I och med jobbskatteavdraget har inkomsterna efter skatt ökat mest för de som har ett jobb - vilket också ökat inkomstspridningen till de som inte har det. Det som även ska uppmärksammas när det kommer till ginikoefficienten är att den inte hänsyn till förmögenhet. Det innebär att länder med låg inkomstspridning, men där ett fåtal har all förmögenhet, kan ha en låg ginikoefficient.

Ett annat sätt att jämföra länders inkomstfördelning är genom att studera lönepercentiler. Då jämför man istället lönespridningen mellan låga och höga löner i samhället. Exempelvis jämför man hur stora skillnader det är mellan de 10 procent som har högst löner och de 10 procent som har lägst. Det är också vanligt att man jämför de lägsta lönerna med medianlönen.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.